Den bästa dagen i mitt liv var den 31/1 när vårat lilla hjärta valde att komma till världen. Det går inte beskriva kärleken till den lilla, hon är så underbar, helt perfekt.

 

Min tanke var att jag skulle bjussa på en förlossningsberättelse men om jag ska vara ärlig så hade jag noll koll på tiden den dagen. Men ska göra mitt bästa med hjälp av jornalen som jag fick med mig hem (som jag än inte riktigt har förstått) Hjälp någon? :)

 

Hursom helst så vaknande jag kl 06.00 av att jag trodde att jag kissade på mig. Pinsamt värre tänkte jag. Gick och bytte trosor och gick sedan för att lägga mig igen, han bara ligga i några sekunder innan det började läcka igen. Det var då jag insåg att det kanske var vattnet som gick.

Väckte D och berättade vad som hade hänt. Vi kom fram till att jag skulle försöka sova en liten stund till eftersom klockan var så lite och jag kände ju ändå inte av några värkar. Lättare sagt en gjort, inte tusan kunde jag slappna av nu och speciellt inte när det kändes som att jag kissade på mig hela tiden.

Klev istället upp för att käka lite frukost och ringde in till förlossningen för att höra va de tyckte vi skulle göra nu. De ville såklart att vi skulle komma in så att de fick undersöka mig.

Så evid kl 08.00 tog vi en taxi in till förlossningen, vi båda var helt hundra på att få bli hemskickade direkt eftersom inget hade kommit igång.

 

Under taxi resan började jag känna lite lätt mensvärk men tänkte inte mer på det. Väl inne på förlossningen och i undersökningsrummet började mensvärken bli värre och värre och det var då jag insåg att detta var så kallade värkar. Kl 09.50 gjorde dom en undersökning och såg att jag var öppen 3cm. Jag fick nu lägga mig i badet för att koppla av lite. Jo tjena det gick ju bra. Nu kom paniken!
Vet inte hur länge/kort tid jag låg där men panik hade jag och jag bad D om att få göra kejsarsnitt för att detta skulle inte gå, jag skulle aldrig klara av smärtan. En barnmorska kom in och försökte lugna mig och jag fick komma upp ur vattnen och komma in på vårat rum. Och inte tyckte de att jag skulle göra något kejsarsnitt haha.

 

Väl inne på rummet började verkarna göra mer och mer ont och det är nu som jag helt har tappat kollen om tid.  Men enligt mina papper så var jag kl 12.00 öppen 4cm strax före 13.00 var jag öppen 9cm (om jag nu läst rätt?). Efter det avtog det lite granna men jag plågades som f*n. Ingen bedövning han sättas eftersom det gick så fort och jag fick förklarat för mig att ifall narkosläkaren hade kommit in och försökt sätta bedövning hade den ändå aldrig börjat hinna verka innan det var dags. Efter 30min krystvärkar föddes iallafall våran älskade dotter kl 15.42, helt perfekt.
Hon var 50cm lång och vägde 3275g.
Måste säga att D var helt underbar denna dag, hade inte klarat detta utan honom och personalen på förlossningen var toppen. 

Bildbomb.

 

Ja nu känner jag att det är dags att få klaga lite igen.
Är så jäkla trött på att vara gravid nu. Missförstå mig rätt, inget emot bebis i magen. Men jag är så less på att vara så stor, inte orka någonting, sova dåligt, vara uppsväld och att kissa hundra femtio miljoner gånger om dygnet. Framförallt på natten. Hur är det ens möjligt att producera så mycket kiss på natten när man inte dricker???

Har legat inne hela dagen idag, inte gjort ett skit. För jag ids inte ta mig ned till stan. Är så less på att bara ligga inne hela dagarna. suck och blä. Nä nu tycker jag bebis får ta och komma lite tidigare än beräknat. Längtar så!

Jag hoppas alla har haft en lika bra jul som jag.

D firade julen med oss för första gången och jag tyckte verkligen det var jätte mysigt att ha honom med.
Trots mina humörsvängningar när jag ville ta ett fint kort på honom och han bara asgarvar för jag blir sådär tok seriös. :)

Jag hade visst varit snäll i år igen för jag fick galet många klappar, och den lilla i magen fick sig också några.

Idag åkte vi förbi på netonnet och införskaffade oss en ny bamse tv!! :) Dock upptäckte vi några trasiga pixlar, så den måste lämnas igen/bytas. Lite smått drygt när vi inte äger någon bil. Men jag hoppas det löser sig! :)

 

 

 

Att baka är sjukt bra tidsfördriv. Idag stod saffransskorpor på schemat, tänkte att de skulle passa perfekt till våra vänner som kommer hit och dricker lite glögg ikväll. 
Gjorde även dessa skorpor ifjol och som uppskattades av typ alla förutom mig själv. Så jag antar de kommer gå åt även denna gång. 

 

Saffransskorpor (Leila Lindholm)
100 g smör 
1 g saffran 
2 st ekologiska ägg 
1.5 dl strösocker 
5 dl vetemjöl 
1.5 tsk bakpulver 
1.5 dl hel sötmandel 
råsocker 

 

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Smält smöret tillsammans med saffran, häll över i en bunke och rör ner äggen.

3. Blanda de torra ingredienserna med hel sötmandel och vänd ner det i bunken.

4. Forma degen till 3 längder och lägg dem på en plåt. Strö över råsocker.

5. Grädda dem i mitten av ugnen i cirka 25 minuter.

6. Ta ut dem och sänk temperaturen till 125 grader.

7. Skär längderna i 1 centimeter tjocka skivor och lägg tillbaka dem på plåten.

8. Torka skorporna i mitten av ugnen i cirka 10 minuter.

9. Stäng av ugnen och låt skorporna stå och torka i eftervärmen tills ugnen kallnat (eller över natten).

Det är inte illa att ha en kusin som är frisör. Hon var här tidigare i veckan och färgade och klippte håret på jag och en kompis. Men kände efter att hon varit här att jag varit lite feg med färgningen så hon kom hit imorse och la till fler bruna slingor samt färgade, och plockade mina bryn. Känner mig sådär vinter fin nu!

Före: