Tre veckor

Nu har det gått tre veckor sedan lillan kom till världen och idag var det bvc och vägning som gällde. Sakta men säkert växer våran lilla tös, nu är hon 53,5cm lång och väger 3600. Ingen tungviktare direkt :-)
Själv fick jag ett ryck att testa ett par jeans som jag köpte just innan jag blev gravid. Var mest nyfiken på att se hur mycket jag hade kvar innan jag skulle ta mig i dem, chockad blev jag när jag lyckades klämma in fläsket i dem. Hög midja är bra grejer, bara stoppa in de mjuka och vips så är man "smal"




15 dagar

Idag är lill-stumpan 15 dagar gammal, känns som att det var igår hon kom till världen. Idag var vi på vårat andra bvc besök och nu har hon passerat sin födelsevikt och väger 3360g och är 52cm lång. Sakta men säkert växer vi :-)

Blev även premiär tur på stan, försökt kolla runt efter födelsedagspresenter till pappsen men det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Imorgon ska vi ge oss på att åka tåg ut till byn, blir till att hälsa på gammelmormor, gammelmorfar, mormor, morfar och moster.


Feb. 13, 2013

Lill-stumpan har svårt att komma till ro i sin egen säng. Vaknar när man lägger ned henne i sängen men på mammas arm kan hon sova många timmar, dock sover inte mamman lika bra :-)




Bästa dagen!

Den bästa dagen i mitt liv var den 31/1 när vårat lilla hjärta valde att komma till världen. Det går inte beskriva kärleken till den lilla, hon är så underbar, helt perfekt.
 
Min tanke var att jag skulle bjussa på en förlossningsberättelse men om jag ska vara ärlig så hade jag noll koll på tiden den dagen. Men ska göra mitt bästa med hjälp av jornalen som jag fick med mig hem (som jag än inte riktigt har förstått) Hjälp någon? :)
 
Hursom helst så vaknande jag kl 06.00 av att jag trodde att jag kissade på mig. Pinsamt värre tänkte jag. Gick och bytte trosor och gick sedan för att lägga mig igen, han bara ligga i några sekunder innan det började läcka igen. Det var då jag insåg att det kanske var vattnet som gick.
Väckte D och berättade vad som hade hänt. Vi kom fram till att jag skulle försöka sova en liten stund till eftersom klockan var så lite och jag kände ju ändå inte av några värkar. Lättare sagt en gjort, inte tusan kunde jag slappna av nu och speciellt inte när det kändes som att jag kissade på mig hela tiden.
Klev istället upp för att käka lite frukost och ringde in till förlossningen för att höra va de tyckte vi skulle göra nu. De ville såklart att vi skulle komma in så att de fick undersöka mig.
Så evid kl 08.00 tog vi en taxi in till förlossningen, vi båda var helt hundra på att få bli hemskickade direkt eftersom inget hade kommit igång.
 
Under taxi resan började jag känna lite lätt mensvärk men tänkte inte mer på det. Väl inne på förlossningen och i undersökningsrummet började mensvärken bli värre och värre och det var då jag insåg att detta var så kallade värkar. Kl 09.50 gjorde dom en undersökning och såg att jag var öppen 3cm. Jag fick nu lägga mig i badet för att koppla av lite. Jo tjena det gick ju bra. Nu kom paniken!
Vet inte hur länge/kort tid jag låg där men panik hade jag och jag bad D om att få göra kejsarsnitt för att detta skulle inte gå, jag skulle aldrig klara av smärtan. En barnmorska kom in och försökte lugna mig och jag fick komma upp ur vattnen och komma in på vårat rum. Och inte tyckte de att jag skulle göra något kejsarsnitt haha.
 
Väl inne på rummet började verkarna göra mer och mer ont och det är nu som jag helt har tappat kollen om tid.  Men enligt mina papper så var jag kl 12.00 öppen 4cm strax före 13.00 var jag öppen 9cm (om jag nu läst rätt?). Efter det avtog det lite granna men jag plågades som f*n. Ingen bedövning han sättas eftersom det gick så fort och jag fick förklarat för mig att ifall narkosläkaren hade kommit in och försökt sätta bedövning hade den ändå aldrig börjat hinna verka innan det var dags. Efter 30min krystvärkar föddes iallafall våran älskade dotter kl 15.42, helt perfekt.
Hon var 50cm lång och vägde 3275g.
Måste säga att D var helt underbar denna dag, hade inte klarat detta utan honom och personalen på förlossningen var toppen. 

Bildbomb.
Stolt pappa
 

Redo för hemfärd





 
 
 

RSS 2.0